Här är det inte fråga om snabba skarpa spetsiga inneorienterade initierade irritera(n)de direkttyckanden där duktigheterna omformas och oberoendet svetsar sig starkt på punktvisa påståenden, återigen ångrande återstående raka renodlade riktigheter. Eller är det just det det är? Men saktare, varmare, armare, lugnare, trubbigare och (om man så vill) dummare, underligare, sävligare, tolkningsbarare & närmare, omständligare, introvertare, chosefriare, egentligare...
U
Påstår Sedan: Man vet aldrig hur långt in eller ut man kan nå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar