Vardagsvälde

Jag ifrågasätter i verkligheten inte själva lycklighetsaspekten på den vältummade lott jag delvis tilldelats och delvis tillägnat mig längs den tidvis delade transponeringen från då till nu.

Jag invänder inte mot veligheten i den djävla tryckfrihetsdefekten, då den vältuggade frågan sedligt vitmenats och stegvis vindhärjats, tills dess en sirlig ledare vänt zoneringen från in till ut.

Jag inskränks ens knappast av väldigheten i de säkra myndighetsprojekten då fler välrundade boxar evigt indelats och edligt inspelats, vis efter tid vid ekande omsorteringen från upp till ned.

Jag instämmer gärna i vänligheten (inte stjäla kyrklighetskollekten); skål med välskummade gåskar – frejdigt likbleka och fredligt livegna. Liten men viktig nedlades omfördelningen från hög till låg.

Jag inlämmas sällan i värdigheten, i de främsta synlighetssubjekten, frånsett välgnuggade pottan – redigt fixerad och renligt friserad. Inte helt riktigt spelade retuscheringen från stygg till snygg.

Jag ingår istället i världsligheten, vill ej svälja spydighetskonfekten. Må de välgrundade spotta, nedrigt briljera och nesligt brisera, i den med viktning retande eskaleringen från fjun till höns.
*